Dallas Zoo

Då vi var i Dallas så skickade Roy iväg mig downtown Dallas, för att han skulle få jobba (skriva på sin bok) ifred. Jag var lite nervös från början, man har ju sett Cops, det är ju bara gangsters och knarkare överallt! :P Men jag placerade min ädla bakdel på pendeltåget downtown och ca 15 min senare så kliver jag av på West End station. Jag visste att Dallas Zoo fanns i närheten så jag gick i den riktning jag trodde det var och hittade en karta som visade mig i rätt riktning.
Då jag kommer fram till zoot (zoo't? zooet? zöt?) så är kön enorm! Jag ställer mig längst bak och hittar en skylt som säger "För att det är Spring Break så har vi många besökare. Från den här punkten tar det ca 45 min innan ni kommer in." Jag suckade lite, men jag hade ju ett gäng timmar att slå ihjäl, och jag älskar djur, så jag bestämde mig för att stå kvar.
Däremot så tog det nog bara 20-25 minuter innan jag fick betala in mig, så det var ingen fara.
Det första jag möts av några så söta pingvinbäbisar så jag dog lite inombords! (De på andra bilden).

Sedan vallades jag in bland den enorma orm av människor som ringlade sig runt bland djuren. Zoot är i tre våningar och man börjar längst upp och får trängas med skrikande barn och tjocka mammor. Charmigt? Inte särskilt. Jag fokuserade på djuren och tyckte att det var ganska trevligt. Jag fick se två nordamerikanska floduttrar leka och busa med varandra, och det var det bästa på hela besöket!
En annan höjdpunkt var en sjöko som verkligen tryckte sin nos mot bergväggen och skrynklade ihop hela nosen, hysteriskt sött!

Ytterligare en höjdpunkt var att se den vackra leoparden, som låg och sov. Jag tyckte enormt synd om den dock, då alla snorungar envisades med att banka på glaset och föräldrarna bara log. GAH! Säg åt era jävla barn att inte slå på glaset! Hur svårt ska det vara?!

Jag funderade på att köpa en goseutter, så Ruttger skulle få en kompis, men alla var så fula så jag avstod. När jag begav mig ut på Dallas gator och torg igen var jag ganska hungrig och tänkte hitta något café för lite gratis wi-fi, kaffe och en macka. Tji fick jag.
Efter ca 1 timmes letande gick jag till Subway, som inte hade wi-fi. Suck.

The Sixth Floor on the Dealy Plaza Museum låg inte långt bort, så jag gick dit. För er som inte vet vad det är, så är det ett museum om JFK, för det var från den våningen Lee Harvey Oswald sköt JFK.
Men, det var så sjukt lång kö, (spring break woooo!) så jag orkade faktiskt inte stå i kö. Jag tog tåget tillbaka och så var min dag downtown Dallas slut!